http://www.djur-foto.com/
Det var Britta som tog lite bilder på mig nyligen, här ser ni en av dem. Jag kanske kan bli model då slipper jag hänga upp tvätt... Ni hittar även en länk till denna trevliga fotograftjejens hemsida längre ner i den gröna kolumnen till höger.Träningsvarelser
Igår kväll gick jag en märklig promenad. Det började med att vi (Matte följde med i andra änden av kopplet) träffade en grannes katt. Matte utbrast: "Oj! Där ligger träningskatten, vad bra!"
Av någon anledning gick vi fram och tillbaka förbi den där katten 6-8 gånger. Vet inte riktigt varför. Visst är det än fin katt och rätt trevlig också men... Matte ville kanske testa om den skulle ligga kvar lugnt och fint när jag trampar förbi? Och det gjorde den! Jag blev inte så lite förvånad.
.....
Det dröjde inte länge tills vi såg en grupp människor som pratade vid en trädgårdsmur lite längre bort. Ett leende sken över mattes ansikte."Träningsfolk", viskade hon i mitt öra. Ska vi hälsa på? tänkte jag och snabbade på lite. MEN så snart jag hade kommit en bit (har för mig att det var just innan kopplet mellan matte och mig började spänna sig lite) vänder matte sig om och går åt andra hållet!? Hur kan man hälsa på folk då? Men det var tydligen inte det vi skulle träna, jag är redan en stjärna på att hälsa på folk=) Alltså vi vände om igen mot grannarna och jag kollar upp i mattes ögon för att kunna utläsa om hon tänker sticka åt andra hållet igen. Det finns inga sådana tecken därför sätter jag lite fart igen -och där kommer ett ryck när matte går åt ett annat håll i alla fall! Nej det här var ju jobbigt. Bättre att hålla ögonkontakt, ackompanjera henne och hälsa på grannarna en annan gång för matte verkar ju helt galen. Vad pinsamt!
.....
Som tur var återhämtade hon sig ganska snabbt. När vi kom till en äng var hon sitt gamla jag igen. "Träningskossor!"gladde hon sig. Jag kunde inte förstå hur man kan tycka om kor. De luktar. De är stora och jätte farliga. De verkar inte vilja leka. De hoppa upp när man skäller på dem. Helt oberäkneliga. Jag ville inte gå förbi. Men matte gick... och hon hade torkad fisk i godispåsen som hon tydligen ville äta upp alldeles själv. Jag skyndade mig för att komma ikapp, tryckte mig förbi kossorna på yttersta vägkanten och kände plötsligt : det smakar fisk när man går förbi kor! Det måste jag komma ihåg. Vilken lättnad!
.....
På vägen hem kom vi sedan genom en liten skogsglänta och matte var på gott humör och jag var glad och nöjd och går brevid henne i fall det ramlar fisk ur fickan men det gjorde det inte. Jag behövde hitta på någonting. Om vi bara träffade någon träningsvarelse igen skulle det nog ordna sig... Jag spanade runt lite försiktigt...
"Träningsekorre!" hörde jag i mitt huvud när jag såg den lilla rackaren --och swiiisch! var jag framme vid trädet där den klättrat upp. Jag tittade förväntansfullt på matte. Det hade ju gått utmärkt, ekorren hade klarat klätterträningen galant och även matte hade visat bra reaktion: hon hade släppt kopplet så att jag inte behövde släpa henne efter mig. Strålande! Men det kom ingen godbit ifrån matte direkt, hon hann nog inte uppfatta att det var dags. Först när hon hade ropat på mig, "Lizzy, hit" och jag sprungit till hennes sida, kom det fram en liten fisk. "Det där var en vanlig ekorre, Lizzy. Du hade inte behövt anstränga dig så mycket."
små små gula prickar
16.10.2010
För några dagar sedan såg jag dem i skogen och det var...KANTARELLER! Två stycken.
Nu kommer matte vilken dag som helst att ta fram svampkorgen och min fina sjal med snobben på, som jag brukar ha på mig när vi tränar kantarellsök. Fast jag har ju vuxit en hel del sedan dess...vad gör vi om den inte passar mig längre? Ojojoj. Tror ni att man kan nosa upp kantareller utan sjal?
Kanske...
För några dagar sedan såg jag dem i skogen och det var...KANTARELLER! Två stycken.
Nu kommer matte vilken dag som helst att ta fram svampkorgen och min fina sjal med snobben på, som jag brukar ha på mig när vi tränar kantarellsök. Fast jag har ju vuxit en hel del sedan dess...vad gör vi om den inte passar mig längre? Ojojoj. Tror ni att man kan nosa upp kantareller utan sjal?
Kanske...
Arbetshäst eller hund?
Vänner!
Igår var jag helt slut efter allt arbete... På förmiddagen planterade vi jordgubbsplantor, en möda som ger skörd, det måste erkännas och DÅ VID SKÖRDEN kommer jag vara först på plats!
Jag smakade på några jordgubbsblad och blommor men blev livrädd när matte hotade: Ja gör du det, då blir det inga jordgubbar! Det var lika bra att inta sin plats på åkern och gräva hål åt alla nya plantor.
Sen, jag hade precis tvättad tassarna och kommit in för att fika och kanske sova lite middag, så ropade matte på mig igen: Kom vi hänger tvätten på tork!
Ni vet, hon är för lat och för stel för att böja sig ner och ta tvätten ur korgen därför har det blivit min uppgift. Ta upp ett plagg, lämna över till matte, ta upp nästa plagg, räcka över till matte, ta upp nästa plagg...Då och då får jag visst en liten godbit men jag tycker det är ganska dåligt betalt. Och ansträngande! Efter det jobbet var jag så trött att jag inte ens orkade gå till min sovplats... Jag tror faktiskt att matte tyckte lite synd om mig där jag hade pressat mina drygt 30 kilo in i tvättkorgen.
Igår var jag helt slut efter allt arbete... På förmiddagen planterade vi jordgubbsplantor, en möda som ger skörd, det måste erkännas och DÅ VID SKÖRDEN kommer jag vara först på plats!
Jag smakade på några jordgubbsblad och blommor men blev livrädd när matte hotade: Ja gör du det, då blir det inga jordgubbar! Det var lika bra att inta sin plats på åkern och gräva hål åt alla nya plantor.
Sen, jag hade precis tvättad tassarna och kommit in för att fika och kanske sova lite middag, så ropade matte på mig igen: Kom vi hänger tvätten på tork!
Ni vet, hon är för lat och för stel för att böja sig ner och ta tvätten ur korgen därför har det blivit min uppgift. Ta upp ett plagg, lämna över till matte, ta upp nästa plagg, räcka över till matte, ta upp nästa plagg...Då och då får jag visst en liten godbit men jag tycker det är ganska dåligt betalt. Och ansträngande! Efter det jobbet var jag så trött att jag inte ens orkade gå till min sovplats... Jag tror faktiskt att matte tyckte lite synd om mig där jag hade pressat mina drygt 30 kilo in i tvättkorgen.
Två pinnar och en kotte....
En del saker förstår inte ni människor och egentligen är det lönlöst att försöka förklara, men jag gör ett försök.
Vi hundar har väldigt många kompisar, kompisar som för er människor inte är annat än saker eller låtsasgrejjer.
Tidigare har jag nämnt min underbart snälla fästman ("han finns inte på riktigt" säger de till mig, hela tiden), igår kom han t.ex med en överraskningspresent....ett smaskigt ben + en puss på kinden. För m&h är han "nada" men för mig är han allt.
Jag har många fler kompisar, speciellt i skogen. Vid en promenad häromdagen, så passade jag på att sticka iväg till några av mina bästisar, nämligen familjen pinne & kotte. Eftersom det var ganska länge sedan vi träffades så hade vi mycket att snacka om....så husse började ropa å ropa, han lät lätt nervös på rösten, så jag måste lämna mina vänner. Då sa den ena pinnen, "vi kan följa med, så kanske din husse förstår att vi finns - på riktigt. Ja, bra idé, sa jag. Men icke da, husse sa bara, "vad är detta...vad har du hittat..." "Nä, nu går vi hem". Han har inte förstått någonting.
.
................................
...................................
................................
...................................
................................Vem släppte ut kossorna!
Nu skall jag berätta om en chockartad upplevelse!
Det började sååå bra. Matte tog fram den speciella, flytande, dummien. YES, vi ska upp till den supersköna lilla badsjön. Jag riktigt hoppade, ja nästan flög fram av längtan på väg till ett superskönt dopp. Vi närmar oss, bara en liten bit till, sen är vi fraaaamme...dobi dobi lej, jag är värdens lyckligaste tjej. Nu, näää vad är nu detta? VEM HAR SLÄPPT UT ALLA KOR? Där, precis där jag skall bada é dom, säkert 100 st kossor...matte blir jätterädd och vill vända om, gå hem utan bad. Jag tittar bedjande på henne, vi kan väll, snälla, där borta i hörnet é ju inga kor, dit kan vi gå. Till slut (efter säkert 100års väntan) säger husse att, "det går säkert bra", inte kan det vara farligt med några kossor. Jag skakar ivrigt på huvudet och tittar på matte. OK, säger hon, men så fort dom rör sig hitåt, så går vi.
Ja, ja det slutade ganska lyckligt i alla fall, men det blev ett ganska kort bad. Matte var trots allt lite nervös...
Plocka svamp
Snart är det kantarelldags! Har du en svampglad husse eller matte rekommendera jag varmt den här underbara roliga lärorika boken -matte blev på gott humör redan när hon läste den och sedan hade vi många fina träningsstunder i skogen. Och när jag äntligen hittade min första egen kantarell kände jag mig stolt och vuxen. Åh vad jag längtar efter mera regn så att svamparna ska sätta fart och kommer upp snart! Ja just det: boken heter Plocka svamp med hund av Bogdan Bojanic
en juvel bland hundböckerna
Så här manipulerar man husse & matte!
Idag fick jag vara ensam ett par gånger...de va sååå tråkigt. Då jag låg i min säng å surade, alldeles ensam, förberedde jag mig för "bolltricket". Passar speciellt bra nu i VM-tider, alla hussar (+ några mattar?) är tokiga i fotboll. Jo så här går det till: Jag hämtar min VM-boll (ni kan se den på min profilbild, uppe till höger) ute i trädgården, går lugnt in, lite nonchalant faktiskt, tittar bedjande, inte tiggande (det funkar inte), rakt in i husses ögon. Med husse räcker oftast detta, han kan helt enkelt inte motstå kombinationen fotboll och bedjande labradorögon. Sen är det bara ut å köra, att spela fotboll är nog det roligaste jag vet, inte behöver jag något godis heller, jag gör det bara. Men om jag har otur, husse inte är hemma och jag måste locka ut matte på fotbollsplanen, då krävs det LIST. Jag gör likadant med matte fram till att jag står där med bedjande ögon, då har matte fått för sig att hon skall vara ledare å att det är hon som bestämmer när vi skall spela. Då gör man så här: Visa ointresse å släpp bollen, gå därifrån och låtsas sova eller något...jag kan lova er att det tar max två minuter, sen kommer hon farande med bollen i famnen och ropar>>"Lizzy ska vi spela fotboll!"
Så kan man manipulera sina människor.
Saft och kex, det ska bli utflykt!
Jippie, picknic!!! Matte packar picknickorgen och husse fixar med leksaker, mm - Vi ska på utflykt! Matte riktigt tindrar med ögonen (efteråt så förstod jag att hennes förväntan också bestod av bus), "Nu kan vi sticka" säger hon och är så otålig att hon hoppar. Efter nästan en timmes kämpande med sök å hit å dit...oj oj att man orkar, MEN DET VANKAS JU SAFT & KEX! Äntligen nu dukar de upp, kaffe å goa mackor till herrskapet och.....och....jag trodde inte mina ögon. För det första så fick jag inte någon saft, utan VATTEN, och sen, DET VÄRSTA, kex, jo nog fick jag kex alltid, HUNDKEX! Å vad dom skrattade åt mig, fy katten, så besviken har jag väll aldrig blivit.
.
Jag trodde inte mina ögon???
Hej
Jo så här var det, matte skulle iväg till frissan å göra sig fin. Tur man slipper sådant, vi labradorer har ju ett naturligt fall, dessutom så har jag en så fin brun färg (Tur ska man ha....)
Denna gången gick hon iväg med glimten i ögat och så lite utmanande till mig, "Vänta bara tills jag kommer hem, då kommer ALLA att se vem som är matte till Lizzy.....Jag fattade faktiskt, ingenting. Efter mycké längre tid än vanligt kom matte hem från frissan, och gissa vad??? HON HADE FÄRGAT HÅRET "LABRADOR-BRUNT", Jag trodde inte mina ögon och för en liten stund så var jag på väg att svimma!
.
Jag älskaaar att bada!!! UNDERBART
Nu har jag hämtat mig från det omtumlande veterinärbesöket, och gissa vad vi gjorde igår?
................ 
................. 
Jag hade faktiskt gett upp hoppet, jag trodde inte jag skulle få simma förrän den 15:e september igen.
"Förbjudet för alla hundar, att överhuvudtaget, vara på stranden", än mindre bada, fy f-n.
Diskriminering, kallar jag det, ALLA FÅR BADA utom jag, DET ÄR ORÄTTVIST!!!
Nu planerar min husse & matte en kupp, en mörk och regnig natt så ska de smyga ner till havet å sätta upp en NY SKYLT med texten "Detta är ett hundbad - Ha en trevlig dag".
.... fortsättning följer, MÅSTE UT Å PINKAAA!!:::
Åååå, det var skööönt. Nu åter till gårdagens underbara dopp.
På eftermiddagen så tog vi vår lek och träningsrunda, övning av olika kommandon (HIT & DIT, du vet) och sök, mm---TRODDE JAG. Surprise, surprise, det blev BAD istället....Jippie, helt otroligt skönt, kolla in bilderna nedan.
De hade hittat en liten, liten badsjö eller damm kanske det heter (UTAN FÖRBJUDET SKYLT).
.
................ ................. 
Jag flyyyger..........
Jo så här var det...först skulle jag bli vaccinerad, fråga mig inte mot vad, 1-års eller nåt. Sedan kom det värsta eller ska jag kanske säga det konstigaste. Jag fick en spruta till, å tro de eller inte, men nästan direkt så började jag flyga, hade jag fått vingar, eller??? Först var det helt underbart, jag jagade fåglar uppe i himlen, jag flög ikapp jättesnabb rådjur, ja jag var faktiskt OÖVERVINNELIG. Sen, utan förvarning så sov jag, jag SOV SÅ DJUPT och inte kommer jag ihåg något mer av mina vingar och flygningar. Då jag vaknar så hör jag någon prata om besked om ca 2 veckor..."då får vi veta om hennes höfter är A, B, C, bla bla bla", jag fattar ingenting. Nu till det värsta, jag skulle resa mig för att gå till bilen, det gick inte först, sedan vinglade jag fram som om det var första gången jag använde benen. Då kom jag ihåg mina vingar, jag hade nog flugit så mycket så att benen fortfarande sov.
Resten av kvällen så SOV JAG, och på min tass låg Sven, som pussade mig ömt och kärleksfullt, GODNATT ÄLSKLING.
Vilken dag!
Sök på förmiddagen och sen var det bara blä, blää, blä....
SÖK
Igår på förmiddagen tog vi en långrunda i skogen, det är alltid härligt, oavsett om jag får ploga mig fram med NOSEN i snön, det ösregnar eller som igår, solen skiner.
Livet leker, jag tror faktiskt det blir BLÅBÄR även i år.... det är nog det bästa och godaste jag vet. Dessutom så uppmuntrar matte mig att äta så mycket jag orkar, så är det verkligen inte om jag t.ex. hittar några "delikatess-korvar" i skogen, hmm, ibland förstår jag mig inte på människorna.
Vi gjorde ett litet sök, husse sa åt mig att sitta still, STANNA (ett tips-sitt blickstilla tills matte/ husse är tillbaka, så blir det belöning), sedan sprang han å gömde en dummy. Jag kutade iväg, låtsades leta lite (för att dra ut på spänningen), och sen hittade jag den, sprang för att lämna den hos husse. Åååå, han blir alltid så glad, JACKPOT-godis, sen stack vi iväg igen, på vår skogspromenad
Bläääää
På eftermiddagen sa husse åt mig att vi skulle åka bil en liten bit, först blev jag glad för det brukar alltid vara nåe sköj på gång då vi åker iväg. Efter ett tag anade jag "ugglor i mossen", jag kände igen mig. VI VAR PÅ VÄG TILL VETERINÄREN! Vad nu da, tänkte jag, det är väll inge fel på mig, jag hittade ju dummyn och inte har jag ätit några delikatessisar (inte idag iallafall).
Woops, där står matte och väntar på oss, bägge två, det verkar allvarligt det här, bäst å skärpa sig. Förra gången jag var här så vägrade jag gå in, husse fick faktiskt bära in mig, sedan sprang jag å gömde mig under besökssoffan (Det är ett opålitligt och skumt ställe det här....). Idag förstod jag att det var bäst att gå lugnt å fint, hoppa upp på vågen och le det mesta jag kunde.....OM JAG VILLE KOMMA LEVANDE HÄRIFRÅN. Detta hände alltså i går och jag har fortfarande inte hämtat mig...jag orkar faktiskt inte berätta mer just nu, blir alldeles skakig i benen, fortsättning följer i morgon.
Välkommen till min nya blogg!
Hej
Jag heter Lizzy, är en älskvärd, brun Labrador. Jag fyllde 1 år den 27 februari (KOM IHÅG DETTA DATUM! Jag gillar paket.).
På denna blogg kommer jag att berätta om mina små & stora äventyr, stora och pyttesmå problem. Jag kommer att ge tips om hur man (ganska enkelt, faktiskt) kan manipulera matte & husse till både det ena och andra. Det andra är det viktigaste och godaste jag vet....nämligen godis, godis, GODIS. Jag kommer att berätta om min STORA KÄRLEK till SVEN, vem han är berättar jag senare....är alldeles för blyg för att göra det första dagen med er. Men en sak kan jag avslöja, VI SKALL GIFTA OSS I HÖST. Imorgon skall jag berätta om vad jag varit med om idag
